SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, släppte idag ekonomirapporten för maj 2019. En dyster läsning, men inget uppseendeväckande för de som har haft ögonen öppna och sett vart vi är på väg som ett resultat av en allt för stor invandring.
Ja, det är allvar nu, SKL larmade igår (2019-05-12) om 69 kommuner i kris, det rapporterade Expressen om – och det står att läsa i rapporten från SKL (sidan 7).
Gapet ökar mellan kostnader och intäkter:
Om tre år kommer det att saknas 38 miljarder kronor för att klara ett resultat på en procent. SKL antar dock att kommuner och regioner höjer skatten med 13 öre år 2020. Om staten därutöver ökar statsbidragen med 5 miljarder, enligt intentionerna i januariavtalet, saknas ändå 20 miljarder kronor år 2022. Detta gap måste sektorn åtgärda genom effektiviseringar, besparingar och/eller skattehöjningar.
De kommande åren kommer vi att se stora kostnadsökningar för välfärden och det kommer att skapa ett hårt tryck på kommunernas och regionernas ekonomi – med risk för stora besparingar och skattehöjningar. SKL menar att staten måste ta sitt ansvar här och det kan man ju hålla med om – det är ju staten som har försatt många kommuner (och regioner) i ett svårt läge med anvisningslagen från 2016 – där kommuner tvingades att ta emot nyanlända.
Den tvingande lagen har blivit till en katastrof för många kommuner – och det kan man förstå, idag vet vi att (i snitt) kostar varje flykting samhället 74.000 kronor per år, livet ut. Detta är lågt räknat och redovisas för i ESO-rapporten, SVT skrev om den här. Hela ESO rapporten kan ni läsa här.
SKL konstaterar att det kommer att råda brist på pengar och kompetens. Där fick vi, trots alla löften om högutbildade som vällde in i landet under asylkaoset 2015, ja var tredje flykting från Syrien var minsann högubildad! – och vi skulle kunna få ”super-ekonomi” tack vare detta ”kompetensregn”, detta förutsåg LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson.
SKL räknar med sämre skatteunderlagsutveckling (skatteinkomster) åren 2019-2022, detta i kombination med fortsatt stora behovsökningar väntas leda till allt sämre resultat. Detta är en följd av asylkaoset de sista åren, inte minst 2015. Man räknar med en något minskad kostnadsökning närmaste åren då kostnaderna minskar efter 2015 års katastrofala flyktingsituation – men notera att kostnaderna ökar, dock lite mindre.
En kortsiktig (avsaknad av konsekvensanalys) statlig mottagningspolitik får långsiktiga konsekvenser för kommunerna, skriver SKL i rapporten. Jag skrev 2017 om Riksrevisionsverkets tuffa kritik mot både den före detta Reinfeldtregeringen och då- samt nuvarande Löfvenregeringen – politiker på högsta nivå klarade inte av sitt jobb, man gjorde inga konsekvensanalyser av sin naiva migrationspolitik.
Många kommuner flaggade för ett ohållbart mottagningssystem långt innan flyktingsituationen hösten 2015 – men politiker på riksnivå lyssnade inte. Istället valde man att brunsmeta alla som offentligt vågade ha en åsikt. Vem har glömt Reinfeldt och hur han kvävde debatten?
De ekonomiska förutsättningar för de flesta kommuner i Sverige är antingen sämre eller mycket sämre under 2019 – enligt kommunernas ekonomichefer:
För år 2020 ser det ännu sämre ut – hela 97% av ekonomicheferna som besvarat en enkät säger att kommunen kommer att behöva vidta åtgärder för att klara finansieringen och verksamheten.
Kommuninnevånare kan förvänta sig skattehöjningar och försämrad välfärd – vi får vad vi röstar på kan man konstatera
För regionerna ser det lika illa ut. De svaga resultaten i regionerna är inte på grund av låga intäktsökningar – utan orsaken är allt högre kostnader. Och bortom horisonten ser det än värre ut – prognoserna visar på långsammare skatteunderlagstillväxt (minskade intäkter) och fortsatta demografiska utmaningar – antalet gamla +80 år ökar samt även antalet barn ökar.
Regionernas investeringar ökar i snabb takt. Resultat minskar vilket betyder att man får använda likvida medel, externa lån, försäljning av tillgångar osv för att klara av kostnaderna.
Det finns ett stort rekryteringsbehov inom hälso- och sjukvården och det saknas kompetent personal – regionerna får lösa det med mer heltidsarbeten och förlängt arbetsliv (senarelagd pensionsålder).
Inte allt, men mycket av kommunernas och regionernas haltande ekonomi, kan skyllas på en helt vansinnig invandringspolitik. Många är de politiker som idag bör skämmas, Annika Strandhäll får illustera den inkompetens och okunskap de styrande har uppvisat, med en tweet från 2017:
En av många tweets som inte har åldrats så väl….
Det är ofattbart hur vi kunnat hamna där vi idag befinner oss. Varningssignalerna fanns där långt innan flyktingkrisen 2015 – men hela etablissemanget, politiker, media, kändisar, ja allt ni vill – lade all energi på att brunmåla alla som redan då insåg vart detta barkade, dvs, åt helvete.
/MickeK
Källa:
SKL Ekonomirapport, 13 maj 2019
