Månad: maj 2019

En kraftig utbyggnad av lokaler för förskolor och skolor planeras i Göteborg, men på grund av den ekonomiska krisen i staden riskerar flera projekt att skrotas – det visar sekretessbelagda handlingar som Göteborgsposten ska ha kommit över.

Enligt GP ska politiker i lokalnämnden ha tvingats fatta beslut om kraftfulla åtgärder för att förhindra ett underskott på 100 miljoner kronor. Förslaget innebär att Götebors kommun sparar in på underhåll av lokaler, tillsyn och skötsel och personalkostnader – förmodligen i form av uppsägningar och anställningsstopp (mig gissning).

Göteborg – stad i ekonomisk kris. Sannaskolan på bilden. Bild: Stefan Berg / GP

Redan uppkomna fastighetsskador riskerar nu att förvärras och då blir det dyrare att reparera senare. Ventilationssystem som inte underhålls kan göra att förskoleverksamhet inte kan bedrivas i lokaler – det kan bli hälsovådligt. Barn och äldre kan tvingas vistas i lokaler med dålig luft.

Andra risker är köksutrustningar i storkök som går sönder, utan underhåll eller inköp av nya maskiner kan innebära att mat får köpas in – till dyrare kostnad.

Lokalnämnden begär nu mer pengar från kommunstyrelsen, men i onsdags fick de avslag på en begäran på ytterligare 100 miljoner kronor. Nästa vecka har nämnden kallat till ännu ett extrainsatt möte med anledning av de stora hålen i budgeten. GP har tagit del av handlingar inför detta möte som föreslår att nämnden ska skrota upphandlingar för 15 objekt.

Tjänstemännen på stadsledningskontoret har föreslagit för politikerna att nämnden ska få 138 miljoner kronor – men inte mer på grund av stadens extremt dåliga ekonomi. Risken är att det inte finns förskolor till barn i Göteborg och att man tvingas bygga akuta lösningar (paviljonger, som redan finns på flera ställen i staden).

Som vanligt finns inte pengar till välfärden, barn och gamla får ta smällen. Däremot fanns det förstås pengar när Göteborg byggde lägenheter till ”nyanlända” i Askimsviken. När det kommer till invandring tycks kassakistan aldrig sina.

/MickeK

 

 

Nästan dagligen läser man numera om kommuner och regioner som kört i diket ekonomiskt – SKL har varnat i flera år men politiker har inte lyssnat. De som höjt sina röster har effektivt tystats ner med diverse epitet – verkligheten har förnekats, men nu har man kört in i väggen.

Ekonomin skenar i Västra Götaland, bara under årets tre första månader blev det ett underskott på 775 miljoner kronor, skriver Göteborgsposten. Och nu tvingas politiker till kraftiga åtgärder inom bland annat sjukvården – utöver neddragninar som redan gjorts ryker nu 500 tjänster inom sjukvården.

Utöver alla människor som blir av med sina jobb tvingas man till att dra ner på investeringar i stort. I vanlig ordning skyller politiker på varandra, regionrådet Helén Eliason (s) riktar kritik mot hur de ”blå-gröna”, som styr regionen, hanterar ekonomin.

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg drabbas hårt av nedskärningar

Ingenstans ser man en tillstymmelse till självkritik oavsett politisk färg. Vi är ändå många som varnat för den här utvecklingen i många år – och SKL:s ekonomiska rapporter är offentliga, de har varnat i flera år för den här utvecklingen. Även Riksrevisionen varnade för total avsaknad av konsekvensanalys inom migrationspolitiken – men de styrande lyssnade inte.

Redan i januari i år protesterade 600 läkare mot besparingar på Sahlgrenska i Göteborg – nu stramas det alltså åt ännu mer.

Krisläget i kommuner och regioner är här på allvar – många var de som hånade oss som pratade om kommande systemkollaps – nu är den här, på riktigt. Och ännu ser vi nog bara början.

/MickeK

Strax efter midnatt smällde det i Linnéstaden i centrala Göteborg. Någon hade kastat in en handgranat på pizzerian. Hade någon befunnit sig i rummet skulle risken varit överhängande för allvarlig skada – eller död.

Det var den 23 januari i år som polis och räddningstjänst larmades till pizzerian i Linnéstaden i Göteborg. Flera vittnen hade hört en hög smäll, rapporterar Göteborgsposten.

Handgranaten var en modell M75 från forna Jugoslavien, Bild: Polisen

 

Handgranaten, modell M75 från forna Jugoslavien, består enligt Försvarsmakten bland av en splitterkropp på cirka 3000 stålkulor. Inom en radie av 3 meter från en briserande granat av den här typen finns en risk för att dödas eller få mycket allvarliga skador.

Fyra män ställs nu inför rätta för allmänfarlig ödeläggelse och brott mot lagen om brandfarliga och explosiva varor. Ingen av de åtalade bor i Göteborg, utan i Malmö och Landskrona. Ett par timmar efter dådet ska en sprängladdning ha detonerat i närheten av en av de åtalades bilar, som stod parkerad i Landskrona.

Det är väl bara en tidsfråga innan någon oskyldig drabbas av det grova våldet som vi nu alla tvingas leva med i Sverige. Ett resultat av öppna gränser, massinvandringa och ingen koll på vilka som har kommit till vårt land.

/MickeK

SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, släppte idag ekonomirapporten för maj 2019. En dyster läsning, men inget uppseendeväckande för de som har haft ögonen öppna och sett vart vi är på väg som ett resultat av en allt för stor invandring.

Ja, det är allvar nu, SKL larmade igår (2019-05-12) om 69 kommuner i kris, det rapporterade Expressen om – och det står att läsa i rapporten från SKL (sidan 7).

Gapet ökar mellan kostnader och intäkter:

Om tre år kommer det att saknas 38 miljarder kronor för att klara ett resultat på en procent. SKL antar dock att kommuner och regioner höjer skatten med 13 öre år 2020. Om staten därutöver ökar statsbidragen med 5 miljarder, enligt intentionerna i januariavtalet, saknas ändå 20 miljarder kronor år 2022. Detta gap måste sektorn åtgärda genom effektiviseringar, besparingar och/eller skattehöjningar.

De kommande åren kommer vi att se stora kostnadsökningar för välfärden och det kommer att skapa ett hårt tryck på kommunernas och regionernas ekonomi – med risk för stora besparingar och skattehöjningar. SKL menar att staten måste ta sitt ansvar här och det kan man ju hålla med om – det är ju staten som har försatt många kommuner (och regioner) i ett svårt läge med anvisningslagen från 2016 – där kommuner tvingades att ta emot nyanlända.

Den tvingande lagen har blivit till en katastrof för många kommuner – och det kan man förstå, idag vet vi att (i snitt) kostar varje flykting samhället 74.000 kronor per år, livet ut. Detta är lågt räknat och redovisas för i ESO-rapporten, SVT skrev om den här. Hela ESO rapporten kan ni läsa här.

SKL konstaterar att det kommer att råda brist på pengar och kompetens. Där fick vi, trots alla löften om högutbildade som vällde in i landet under asylkaoset 2015, ja var tredje flykting från Syrien var minsann högubildad! – och vi skulle kunna få ”super-ekonomi” tack vare detta ”kompetensregn”, detta förutsåg LO-basen Karl-Petter Thorwaldsson.

SKL räknar med sämre skatteunderlagsutveckling (skatteinkomster) åren 2019-2022, detta i kombination med fortsatt stora behovsökningar väntas leda till allt sämre resultat. Detta är en följd av asylkaoset de sista åren, inte minst 2015. Man räknar med en något minskad kostnadsökning närmaste åren då kostnaderna minskar efter 2015 års katastrofala flyktingsituation – men notera att kostnaderna ökar, dock lite mindre.

En kortsiktig (avsaknad av konsekvensanalys) statlig mottagningspolitik får långsiktiga konsekvenser för kommunerna, skriver SKL i rapporten. Jag skrev 2017 om Riksrevisionsverkets tuffa kritik mot både den före detta Reinfeldtregeringen och då- samt nuvarande Löfvenregeringen – politiker på högsta nivå klarade inte av sitt jobb, man gjorde inga konsekvensanalyser av sin naiva migrationspolitik.

Många kommuner flaggade för ett ohållbart mottagningssystem långt innan flyktingsituationen hösten 2015 – men politiker på riksnivå lyssnade inte. Istället valde man att brunsmeta alla som offentligt vågade ha en åsikt. Vem har glömt Reinfeldt och hur han kvävde debatten?

De ekonomiska förutsättningar för de flesta kommuner i Sverige är antingen sämre eller mycket sämre under 2019 – enligt kommunernas ekonomichefer:

För år 2020 ser det ännu sämre ut – hela 97% av ekonomicheferna som besvarat en enkät säger att kommunen kommer att behöva vidta åtgärder för att klara finansieringen och verksamheten.

Kommuninnevånare kan förvänta sig skattehöjningar och försämrad välfärd – vi får vad vi röstar på kan man konstatera

För regionerna ser det lika illa ut. De svaga resultaten i regionerna är inte på grund av låga intäktsökningar – utan orsaken är allt högre kostnader. Och bortom horisonten ser det än värre ut – prognoserna visar på långsammare skatteunderlagstillväxt (minskade intäkter) och fortsatta demografiska utmaningar – antalet gamla +80 år ökar samt även antalet barn ökar.

Regionernas investeringar ökar i snabb takt. Resultat minskar vilket betyder att man får använda likvida medel, externa lån, försäljning av tillgångar osv för att klara av kostnaderna.

Det finns ett stort rekryteringsbehov inom hälso- och sjukvården och det saknas kompetent personal – regionerna får lösa det med mer heltidsarbeten och förlängt arbetsliv (senarelagd pensionsålder).

Inte allt, men mycket av kommunernas och regionernas haltande ekonomi, kan skyllas på en helt vansinnig invandringspolitik. Många är de politiker som idag bör skämmas, Annika Strandhäll får illustera den inkompetens och okunskap de styrande har uppvisat, med en tweet från 2017:

 

En av många tweets som inte har åldrats så väl….

Det är ofattbart hur vi kunnat hamna där vi idag befinner oss. Varningssignalerna fanns där långt innan flyktingkrisen 2015 – men hela etablissemanget, politiker, media, kändisar, ja allt ni vill – lade all energi på att brunmåla alla som redan då insåg vart detta barkade, dvs, åt helvete.

/MickeK

 

Källa:

SKL Ekonomirapport, 13 maj 2019

Migrationsverkets prognos för antal asylsökande är förändrad (men fortsatt hög). Anhöriginvandringen, som mainstream media pratar tyst om, skjuter i höjden.

Migrationsverket står fast vid sin tidigare prognos för antalet personer som söker asyl i Sverige. Det innebär ett oförändrat planeringsantagande på cirka 21 000 asylsökande i år och cirka 22 000 nästa år.

– Vi ser en viss förändring vad gäller vilka som söker asyl. Vi ser fler personer från Latinamerika och från vissa av de tidigare Sovjetrepublikerna, medan antalet asylsökande från Mellanöstern minskar, säger Henrik Holmer.

– Kostnaden minskar något, till följd av färre asylsökande som leder till minskade boendekostnader – men framför allt minskande ersättningar till kommunerna för asylsökande och kommunmottagna nyanlända, säger planeringschef Henrik Holmer.

Vad som Holmer inte säger är att kostnaderna istället vältras över på kommunerna…

Prognos, antal asylsökande 2019-2022

***

Antalet asylsökande minskar – men anhörigärenden skjuter i höjden

Under 2019 bedöms cirka 59 000 anknytningsärenden inkomma, varav drygt 47 000 är förstagångsansökningar. Cirka 58 000 ärenden bedöms avgöras under åren. Dessa siffror avser samtliga anknytningsärenden, inte enbart familjeåterförening till före detta asylsökande.

Den nya tillfälliga lagen med utvidgad rätt till familjeåterförening kan påverka

Det berör i första hand asylsökande från Syrien där många beviljas alternativ skyddsstatus. Möjligheten till familjeåterförening kan även bidra till förändrade rörelsemönster där fler asylsökande reser ensamma för att via anknytning kunna ta sin familj till Sverige.

Är detta att ta ansvar?

Regeringen har pratat om EU:s miniminivåer och att ta ansvar. Om det är att ta ansvar för Sverige kan ju ifrågasättas med tanke på att det totala inflödet av invandrare är fortsatt högt.

Vem tar ni ansvar för regeringen? Inte är det gamla och sjuka i alla fall. Höjda skatter och en försämrad välfärd, kommuner som går på knäna – nej, det är inte att ta ansvar för Sverige!

/MickeK

 

Källor:

Migrationsverkets hemsida, om prognosen
Migrationsverket verksamhets- och utgiftsprognos