I Sverige finns 245.000 fattigpensionärer och många av dem bor i Göteborg. Stadsmissionen slår nu larm – varnar för att många av dem får sämre ekonomi, på grund av skulder och högre bostadshyror.
Pensionärer står i kö när Sankt Johanneskyrkan slår upp sina dörrar halv tio på morgonen. Det delas ut bröd till de fattiga pensionärerna och andra köper frukost i kyrkans café – en rejäl frukost med yoghurt, kaffe och smörgås för endast 10 kronor.
– För mig är det bra att kunna äta billigt när jag har en dålig pension, säger Bo som sitter vid ett av borden för att äta med sina vänner. Han har jobbat som rörläggare i både Sverige och Norge, han trodde att han skulle få pension även från grannlandet men har jobbat för kort tid där för att få det. Bo jobbade till 70 års ålder och hade han inte gjort det hade pensionen varit ännu sämre än vad den redan är.
En annan pensionär, Bosse, 66 år, har det jobbigt han också. Han behöver inte vända på varje krona säger han men han känner att det blir mindre pengar. Bosse har ut 11.500 kr i månaden vilket gör att han hamnar under gränsen för vad Pensionsmyndigheten kallar för ”relativt låg ekonomisk standard”.
Bosse, 66, och Katinka Randin från Räddningsmissionen. Bild: Per Wahlgren / GP
Stadsmissionen har under en lång tid haft en målgrupp, bestående av pensionärer, som kommit till det för att få hjälp men de ser nu att utsattheten har blivit större. Hyror och andra kostnader ökar men pensionerna har inte stigit i motsvarande grad.
Många pensionärer har även skulder där de, på en redan låg inkomst, tvingas betala av till kronofogden. Det finns även pensionärer som inte har ett bostadskontrakt – vilket gör att de inte kan få bostadstillägg, utan de måste själva stå för hela hyran.
– Vi har människor som är fattiga trots att de har jobbat hela livet. Man tänker inte att livets sista dagar kan bli så, säger Åsa Vilu till Göteborgsposten.
***
I en annan artikel berättar Göteborgsposten om pensionärer som kan komma att tvingas lämna sina hem, på grund av hyreshöjningar. Kerstin Serenander, 73, är en av fattigpensionärerna som kan tvingas lämna sin lägenhet, en tvåa i Annedal där hon bott i 30 år. Lägenheten ägs av en stiftelse, som grundades 1860, vars uppdrag är att ”uppföra sunda och välförseda bostäder, som mot billiga villkor skall hyras ut till mindre bemedlade personer”. Hyran för Kerstin Serenanders 2:a är idag 5800 kronor i månaden.
– De har sagt till oss att de som inte klarar av en rejäl hyresökning kan ställa sig i bostadskö. Jag har pratat med flera som sagt ”jag hoppas att jag hinner dö innan jag tvingas lämna mitt hem”, säger Kerstin Serenander.
Anna Hansson, Kerstin Serenander och Kristin Andersson i Kerstin Serenanders kök. Bild: Jenny Ingemarsson / GP
Hyrorna i stiftelsen lägenheter kan komma att höjas med 40-60 procent, detta på grund av att man behöver göra grundförstärkningar, fasadrenovering och stambyten. De boende har informerats om att hyreshöjningar kommer att behöva göras.
Renoveringsarbeten kommer kosta upp mot 100 miljoner kronor säger en representant för stiftelsen till GP som menar på att man inte har något val, jobbet måste göras och hyrorna måste höjas. En tvåa kan komma att kosta 9000 kronor i månaden efter renovering – över 3000 kronor i höjning, något som en fattigpensionär inte har en chans att klara av.
Carl Grimbergsgatan i Annedal. Bild: Jenny Ingemarsson / GP
Läs artiklarna i sin helhet på Göteborgsposten (betalvägg):
Skulder och högre hyror slår hårt mot Göteborgs pensionärer
Fattigpensionärer kan tvingas lämna sina hem
När pensionärer utbrister ”jag hoppas jag hinner dö innan jag tvingas lämna mitt hem” – då har skammens gräns för länge sen passerats.
/MickeK
