Norske krigshjälten Joachim Rønneberg är död
Joachim Rønneberg är död, det rapporterar norska NRK. Han är känd även i Sverige som krigshjälten och ledaren för Kompani Linge som låg bakom sabotaget av tungvattensfabriken Vemork i Rjukan i februari 1943.
Joachim Rønneberg somnade in natten till söndag (idag). Han blev 99 år gammal. Tack vare tungvattensaktionen och andra uppdrag för Kompani Linge fick han flera norska och utländska utmärkelser, bland annat Krigskorset med svärd och St. Olavsmedaljen.
Joachim Rønneberg, från Ålesund i Norge
Efter kriget bodde han i hemstaden Ålesund och arbetade som journalist och redaktionschef vid NRK Møre og Romsdal. Han avslutade karriären 1987.
Joachim Rønneberg intervjuas av BBC efter sabotaget av tungvattensfabriken
Bild: Fylkesmannen i Møre og Romsdal / NRK
Rønneberg–statyn i Ålesund, Bild: Øyvind Sandnes / NRK
Norsk Hydros fabrik för tungvatten på Vemork, troligen fotad strax innan 2:a världskriget, Bild Scanpix og Berg
Joachim Rønneberg höll länge hemligheterna från kriget för sig själv. Inte förrän på 70-talet bestämde han sig för att börja dela historierna uppger NRK.
Länkar:
Joachim Rønneberg døde i natt
Hvorfor skulle tungtvannssabotørene spare én uskyldig mann?
/MickeK
Kommuner tvingas dra ner på välfärden – samtidigt slår Sverige rekord i uppehållstillstånd och fortsatt stor bidragsinvandring
Inte ens när det börjar bli uppenbart för folk i stugorna hur illa ställt det är i Sverige – som ett resultat av massinvandringen – vaknar politikerna. Kommunerna tvingas dra åt svångremmen men bidragsinvandringen tillåts fortsätta
Senast i raden av kommuner som tvingas dra ner på välfärden är Halmstad, nedskärningar på 60 miljoner kronor väntar. Mottagandet av ensamkommande har varit dyrt, konstaterar kommunen.
Trots kommunernas svårigheter att få ekonomin att gå ihop – och en annalkande lågkonjunktur som kommer att tvinga fler till bidragsförsörjning – så fortsätter rikspolitikerna på inslagen väg:
– Antal uppehållstillstånd slår rekord, närmare 50.000 relaterat till asylinvandring hittills i år
– Asylinvandringen fortsätter som om inget hänt, det kommer fortfarande 400-500 asylsökande varje vecka till Sverige
Under vecka 41 sökte totalt 450 personer asyl i Sverige, en ökning med 3 personer jämfört med veckan innan. 15 av de asylsökande under vecka 40 var ensamkommande barn, vilket är lika många som veckan innan. De fem största grupperna utgör 34 procent av alla asylsökande.
Det totala antalet asylsökande 2014, 2015, 2016, 2017 och 2018:
De fem största grupperna utifrån medborgarskap:
Antalet asylsökande är fortsatt högt till Sverige, hittills i år har nästan 17.000 sökt asyl i Sverige – i ett läge där vår välfärd går på knäna, där skola, sjukvård har stora resursproblem, där vi har en kvarts miljon fattigpensionärer och allt fler blir hemlösa. Hur tänker politikerna? Tänker de alls?
Antal asylsökande per månad 2016-18:
ESO-rapporten från i våras visar att en flykting, i genomsnitt, blir en kostnad på 74.000 kronor per år under sin livstid.
Offentligfinansiella intäkter och kostnader 2015 per flykting per år sedan invandring:
Var ska detta sluta? Konjunkturen förväntas vända nedåt igen under 2019, vi går alltså mot en lågkonjunktur. Bostadsbyggandet avtar och det vet vi vad det leder till, färre i jobb i flera sektorer och därmed ökad press på kommunernas bidragsförsörjning.
Många har varnat för den här utvecklingen i åratal men politikerna – och stora delar av mediaetablissemanget – har fullständigt ignorerat alla varningar. Man har snarare avfärdat oss som alarmister, ja rent av hånat oss som mindre vetande!
Nu är vi där, i en begynnande nerförsbacke – och jag har sagt det förut – detta är bara början. Vi har en lång väg att vandra, Sverige kommer aldrig att bli sig likt igen.
/MickeK
Källor och hänvisningar:
SKL:s ekonomirapport, maj 2018
Ekonomifakta
Migrationsverket, beviljade uppehållstillstånd 2018
Migrationsverket, antal asylsökande, aktuell statistik
SR: Nedskärningar i Halmstad
SVT: ESO rapport: Flyktinginvandring blir en kostnad
ESO rapporten – nedladdningsbar
Göteborgare störs av polisens helikoptrar – de får vänja sig, de flyger av en anledning i det nya Sverige
Många göteborgare störs av ljudet från polisens helikoptrar, särskilt på kvällstid. Men folk får helt enkelt vänja sig, i det nya Sverige finns det en anledning till att de flyger oftare – inte minst den importerade, grova brottsligheten
Under senare tid har allt fler göteborgare uppmärksammat att polisens helikopter syn och hörs allt oftare. Många finner det störande – men de får helt enkelt vänja sig. Tekniken är idag mycket bättre, man får bättre, mer högupplösta bilder och värmesensorerna har utvecklats mycket sista 15-20 åren.
Polishelikoptern syns och hörs allt oftare över Göteborg. Bild Per Wahöberg / GP
Enligt uppgifter till Göteborgsposten flyger polisen inte bara under pågående brott utan även i brottsförebyggande insats som just nu går ut på att förhindra grovt våld mellan olika gängkriminella grupper i staden.
Enligt GP får man man periodvid samtal från upprörda göteborgare, senast från Majorna (ett vänsterfäste) som menar att polisen flyger allt oftare, inte minst kvällstid.
Dick Johansson, sektionschef för polisflyget i Sverige, säger till GP:
– Jag beklagar givetvis om ljudet stör. Men är vi i tätbebyggt område sent på kvällen så finns det skäl till det och ytterst handlar det om att skydda allmänheten. Däremot kan jag inte kommentera skälen till vår närvaro.
Polisens helikopter är i luften så mycket som möjligt, eftersom det har en effekt på brottsligheten. Till exempel någon som planerar ett rån är inte lika benägen på att utföra det om polisens helikopter är uppe och snurrar över stan.
Även när polisen misstänker grov brottslig aktivitet har man helikoptrar uppe i luften för att snabbt kunna vara på plats, avslutar Dick Johansson.
***
Det är bara att gilla läget, röstar folket fram en politik som skapar oro och brottslighet så får man sen också leva med konsekvenserna. Det är inte svårare än så.
/MickeK
Stadsmissionen i Göteborg slår larm om fattigpensionärerna
I Sverige finns 245.000 fattigpensionärer och många av dem bor i Göteborg. Stadsmissionen slår nu larm – varnar för att många av dem får sämre ekonomi, på grund av skulder och högre bostadshyror.
Pensionärer står i kö när Sankt Johanneskyrkan slår upp sina dörrar halv tio på morgonen. Det delas ut bröd till de fattiga pensionärerna och andra köper frukost i kyrkans café – en rejäl frukost med yoghurt, kaffe och smörgås för endast 10 kronor.
– För mig är det bra att kunna äta billigt när jag har en dålig pension, säger Bo som sitter vid ett av borden för att äta med sina vänner. Han har jobbat som rörläggare i både Sverige och Norge, han trodde att han skulle få pension även från grannlandet men har jobbat för kort tid där för att få det. Bo jobbade till 70 års ålder och hade han inte gjort det hade pensionen varit ännu sämre än vad den redan är.
En annan pensionär, Bosse, 66 år, har det jobbigt han också. Han behöver inte vända på varje krona säger han men han känner att det blir mindre pengar. Bosse har ut 11.500 kr i månaden vilket gör att han hamnar under gränsen för vad Pensionsmyndigheten kallar för ”relativt låg ekonomisk standard”.
Bosse, 66, och Katinka Randin från Räddningsmissionen. Bild: Per Wahlgren / GP
Stadsmissionen har under en lång tid haft en målgrupp, bestående av pensionärer, som kommit till det för att få hjälp men de ser nu att utsattheten har blivit större. Hyror och andra kostnader ökar men pensionerna har inte stigit i motsvarande grad.
Många pensionärer har även skulder där de, på en redan låg inkomst, tvingas betala av till kronofogden. Det finns även pensionärer som inte har ett bostadskontrakt – vilket gör att de inte kan få bostadstillägg, utan de måste själva stå för hela hyran.
– Vi har människor som är fattiga trots att de har jobbat hela livet. Man tänker inte att livets sista dagar kan bli så, säger Åsa Vilu till Göteborgsposten.
***
I en annan artikel berättar Göteborgsposten om pensionärer som kan komma att tvingas lämna sina hem, på grund av hyreshöjningar. Kerstin Serenander, 73, är en av fattigpensionärerna som kan tvingas lämna sin lägenhet, en tvåa i Annedal där hon bott i 30 år. Lägenheten ägs av en stiftelse, som grundades 1860, vars uppdrag är att ”uppföra sunda och välförseda bostäder, som mot billiga villkor skall hyras ut till mindre bemedlade personer”. Hyran för Kerstin Serenanders 2:a är idag 5800 kronor i månaden.
– De har sagt till oss att de som inte klarar av en rejäl hyresökning kan ställa sig i bostadskö. Jag har pratat med flera som sagt ”jag hoppas att jag hinner dö innan jag tvingas lämna mitt hem”, säger Kerstin Serenander.
Anna Hansson, Kerstin Serenander och Kristin Andersson i Kerstin Serenanders kök. Bild: Jenny Ingemarsson / GP
Hyrorna i stiftelsen lägenheter kan komma att höjas med 40-60 procent, detta på grund av att man behöver göra grundförstärkningar, fasadrenovering och stambyten. De boende har informerats om att hyreshöjningar kommer att behöva göras.
Renoveringsarbeten kommer kosta upp mot 100 miljoner kronor säger en representant för stiftelsen till GP som menar på att man inte har något val, jobbet måste göras och hyrorna måste höjas. En tvåa kan komma att kosta 9000 kronor i månaden efter renovering – över 3000 kronor i höjning, något som en fattigpensionär inte har en chans att klara av.
Carl Grimbergsgatan i Annedal. Bild: Jenny Ingemarsson / GP
Läs artiklarna i sin helhet på Göteborgsposten (betalvägg):
Skulder och högre hyror slår hårt mot Göteborgs pensionärer
Fattigpensionärer kan tvingas lämna sina hem
När pensionärer utbrister ”jag hoppas jag hinner dö innan jag tvingas lämna mitt hem” – då har skammens gräns för länge sen passerats.
/MickeK
