Under åren har man kunnat läsa åtskilliga artiklar om människor, i Sverige (!), som förlorat sina jobb, blivit av med uppdrag eller inte kunnat få jobb – enbart på grund av sina politiska åsikter.

Detta har ibland beskrivits som ”åsiktskorridoren” och många har förnekat dess existens, ja till och med hånat de som pratat om den, bland annat ”floskelsprutan” och lögnaren Anders Lindberg på Aftonbladet:

Att det skulle finnas en ”åsiktskorridor” som hindrar debatt om invandring är dessutom ren lögn.

Från 2010 (när SD kom in i riksdagen) och några år framåt var åsiktskorridoren kompakt, men vartefter folk tvingades inse att SD och SD-väljarna hade rätt kröp så allt fler till korset och bekände sina synder, Ann-Charlotte Marteus på Expressen var en som fick dåligt samvete:

Det är jag som är åsiktskorridoren

Så några har svängt men den finns där fortfarande, åsiktskorridoren. Ett ”resultat” av åsiktskorridoren var så kallade ”goda människor” som har gjort det till en ”sport” att hänga ut folk – ja till och med ange folk för deras politiska åsikter.

Att vi 2017, i Sverige, har ett angivarsamhälle är förkastligt och man undrar hur de är funtade som spelar med i detta? Nyligen kunde man läsa om Jan Sjunneson, som blev av med sitt jobb som lärare, efter att elever angivit honom för hans politiska åsikter till rektorn. Det är sinnessjukt!

Får sparken som lärare – angiven av sina elever

Rektorn – och bemanningsföretaget – som inte längre vill veta av Sjunneson (i ett Sverige med lärarbrist!) borde skämmas! Det är de som borde hängas ut och ifrågasättas! Men tydligen finns ingen vilja hos andra än alternativa medier och privata bloggar att ta upp denna sjukliga cancersvulst i samhället. Journalisterna är väl rädda om sina egna jobb…

Sakine Madon har skrivit om hur journalister vittnat – anonymt – hur de vinklat artiklar och faktiskt agerat som aktivister, helt enkelt för rädslan för åsiktskorridoren, att bli angivna och av med sin försörjning

Journalister ska inte bli aktivister

Diskussionen om åsiktskorridoren och angivarsamhället har varit på tapeten i flera år. Man tycker ju att – med facit i hand – Sverige borde ha nyktrat till. Men så är inte fallet. Som sagt, Sjunneson är bara ett exempel på människor som inte ska tillåtas ha en egen försörjning, på grund av vad han tycker.

Ännu en lärare, läste jag om på Facebook, är anmäld för sina åsikters skull. Journalisten Anne Bengtsson, Borås Tidning, har ännu en gång hört av sig till gymnasieläraren John Dübeck och rektorn på hans skola, i ett smutsigt försök att få honom sparkad från sitt jobb. Journalisten får dock svar på tal i sin mail-intervju, svaren är på en nivå som de korkade frågorna förtjänar, eller vad sägs om dessa exempel:

Anne: ”Din och sambons nya bok ges ut på Alterna media AB. Här ger även förintelseförnekare och antisemiter ut böcker. Varför vill du finnas i det sammanhanget?”

Lilou & John: ”Om du menar att Margot Wallström eller någon från Ship to Gaza har gett ut böcker hos samma förlag så är det none of our business.”

Anne: ”Hur politisk är er musik?”

Lilou & John: ”Lyssna och hör efter själv. You’re gonna like it. Särskilt ”Payback Day”, där har vi tagit med Borås Tidning i musikvideon: https://www.youtube.com/watch?v=coyJVftdv4Y”

Hela intervjun kan ni läsa på Lilou n Johns Facebooksida:

PK-DREV MOT LILOU & JOHN

Det var med leende jag läste intervjun, politiskt korrekta angivarjournalister ska hånas, de är inte värda annat.

/MickeK